Ny blogg

Hej på er alla! 

Nu var det en hel evighet sen jag skrev någon på den här bloggen. Ärligt talat så hade den mer eller mindre fallit i glömska här. Däremot har jag startat en ny blogg på en egen domän, så kolla in https://www.blindvardag.se så hittar ni mig där.

Hoppas allt är bra annars, här är det ialllafall fint. Det har hänt massor sen sist jag uppdaterade här, har dels gått klart min utbildning, hunnit med att ha tre anställningar (jobbar idag som IT-support på en myndighet, vilket jag trivs jättebra med) och massa annat som ni kan läsa på nya bloggen.

Ha det fint och poå återläsande!

Tänk att det ska vara så svårt att skriva här regelbundet. Jag menar, mina historier blir ju gamla om jag väntar med att skriva dem. :-) Men nu ska jag bjuda på en iallafall.

Jag och en släkting pratade förut om folk och hur roliga de är. Tänk er följande:Jag kommer in på Uppsala station och ska åka upp med rulltrapporna. När jag kommer upp så brukar det alltid stå en folksamling precis ovanför. Det är nästan så man åker rakt in i dem. Hur tänker de där? Eller tänker de alls? Det är inte bara en gång man varit nära att åka rakt in i ett gäng som står och har konferens mitt i vägen. Underhållning. :-)

I morgon är det dags att ta tag i lite praktiska saker vad gäller föreningen jag är med i. Förbereda en lokal och förbereda fikaförsäljning. Ganska kul ändå. Roligt gäng det där, vi brukar ha tokroligt på våra möten.

Jahaja, dags att dricka upp sitt te och gå och lägga mig tror jag. Godnatt alla och på återläsande!

Helgens olika händelser

Jahaja, då var det tredje advent och här sitter jag och har troligen fått en otroligt otrevlig magsjuka. Det här har jag absolut inte tid med...

Igår skulle jag in till stan och ha ett möte med föreningen jag är med i. För att underlätta för folket där tänkte jag ta mig på egen hand från stationen till Väderkvarnsgatan. Sagt och gjort, jag började traska iväg dit. Jag har gått där förut en gång - men inte när det är snö. Så när jag skulle ta mig över Väderkvarnsgatan så såg jag inget övergångsställe. Men jag visste ungefär var det var. Så jag väntade på att bilar skulle stanna, vilket de gjorde. Sen sätter jag fart. När jag kommit halvvägs inser jag att det går kraftigt uppåt och rätt som det är åker jag ner i snön. Tjoff!!! Jag har missat gången över refugen och står med snö upp på smalbenen. Perfekt! Så istället för att gå tillbaks och se dum ut så fortsätter jag. Jag liknade en snögubbe när jag kom tillbaks.

Efter mötet bar det av hem till farmor på släktmiddag. Igår, lördag, var det nämligen två år sen min farfar gick bort så vi har haft middag med släkten den fjärde de här två åren för att hedra honom. En riktigt trevlig tillställning med många skratt och god stämning, trots den otroligt jobbiga anledningen.

Jag berättade om mitt äventyr över snöhögarna. Kan säga att jag fick äta upp det. Men kul var det. :D

Nej, nu ska jag gå och bli frisk tänkte jag. Ha det bra och hoppas jag inte smittar er läsare. :-)

En ny istid?

Har vi en ny istid? Man kan lätt tro det. Bilden ni ser är tagen när jag och en kompis skulle hämta mat ur min frys. Då upptäckte vi att frysdörren ovanför min var lite öppen så vi kollade varför. Vi blev väldigt förvånade när vi såg den här synen. Hela skåpet var fyllt av packad is! Hmm, undrar just hur man ska få ut skrället. :-)

Hej igen!

Hej på er alla!

Satt och pratade med några grannar om lite historier i helgen och tänkte dela med mig av en som jag själv varit med om.

Jag var och handlade mat. När jag ska betala i kassan har jag inte koll på vad jag ska trycka in i kortläsaren, så jag frågar kassörskan vad som står på skärmen. Hon böjer sig fram mot mig och säger högt och mycket övertydligt:
"Nu trycker du på den GRÖÖÖÖNA knappen."
1. En synskada påverkar väl inte hörseln?
2. Hur ska jag kunna se vilken knapp som är grön? :-)

Sånt här tycker jag är jätteroligt. Man har verkligen missuppfattat vad en synskada är. Jag menar, det är väl inte så svårt att räkna ut?

Som den otroligt snälla människa jag är så ska ni nu få en liten redogörelse om vad en synskada är.

Till alla er som inte vet:
Syn = att se. Synskadad = han ser inte, men i övrigt helt fungerande. Vit käpp (eller pinne som jag kallar det ibland) = synskadad. *Skrattar*

Vad drar vi då för slutsats?
Övertydlighet: Behövs inte.
Att säga att jag ska trycka på den "GRÖÖÖNA" knappen: Det blir svårt. Säg isåfall längst ner till höger, det funkar mycket bättre. :-)

Det var allt för denna gång. Ska snart bege mig till plugget och göra lite nytta. Ha det bra allihop!

Åter på bloggen

Hallå där bloggen!

 

Hoppas allt är bra med er. Nu tänkte jag försöka dra igång allt bloggande igen, får se hur det går. :-) Jaha, vad ska man börja med då? Jo, jag vet inte så noga.

 

Har för närvarande en kompis här. Vi var ute och köpte en cola åt oss var, men det ösregnar ute. Vi var båda genomblöta när vi kom hem. Jag försökte ta snabbaste vägen hem, vilket ledde till genomblöta skor. Över en gräsmatta, rakt över en parkering och genom en översvämmad väg. Blött blev det. Menmen, en dricka fick vi. :-)

 

Jaha, dags att gå och laga lite käk. Får se vad frysen har att erbjuda. Men ha det bra och på återläsande!

Full fart på bloggen igen

Hej allihop!

 

Nu är det dags att sätta fart på bloggen igen efter ett längre uppehåll. Uppehållet beror delvis på brist på idéer, men även på för fulltecknat schema. Jag fick nämligen inte sommarlov förrän i början av juli. Anledningen var mitt tidigare nämnda projektarbete som dragit ut riktigt mycket på tiden. Men nu är det klart, det ska bara redovisas.

Jaha, vad har då hänt på senare tid då? Ja... Förr-förra helgen var jag med min mor och far upp till Östhammar med vår husvagn. Vi var där över helgen och gjorde inte så mycket, förutom att bada och bara ta det lugnt. De enda utflykterna som blev var upp på byn och till en kinarestaurang, som var riktigt riktigt bra.

Sen var jag med på ett sommarläger med en förening för synskadade. Vi bodde på ett vandrarhem i Surahammar, där vi gjorde lite allt möjligt. Badade i ett badhus i Västerås, var till Arosfortet (ett ställe som liknar Fångarna på fortet, alltså en massa rum med något form av problem att lösa), bio och självklart en massa prat. Det var riktigt trevligt, lite svårt bara att komma in i gänget då jag inte känner så många synskadade. Det blir ju gärna så att folk håller sig till de som de känner och är man den enda som är ny blir man lite utanför. Men i övrigt var det trevligt och lättsamt.

I morgon blir det Furuvik för min del. Det blir jag, min yngsta bror, mina föräldrar, min mormor och morfar samt min yngsta kusin som åker. Vi har det som en liten tradition, att så många som möjligt i familjen åker upp dit. Vi får se om jag lyckats beställa fint väder. :)

Sen ser det ut som att vår katt Fido snart kommer få ungar. Alltså blir det ingen lugn stund här, vi har nämligen haft kattungar här förr. :) Men det är roligt. Fido är förövrigt en väldigt speciell katt, det bästa som finns är att bli klappad tycker hon. Hon brukar lägga sig på mina fötter för att visa att hon vill ha uppmärksamhet, det spelar ingen roll om jag går eller står still, hon lägger sig på mina fötter ändå. Hon gillar även våra två hundar, som hon brukar leka med ibland.

Nu är det dags att bege sig ifrån datorn en stund. Så ha det bra och på återläsande!