Äventyr bland Västerås snövallar

Hej på er!

 

Nu har vi varit ute på ett riktigt äventyr. Vi åt först en god lunch i form av korv och bröd. Sedan fick vi för oss att gå och köpa en varsin Cola, vilket vi också gjorde.

 

Färden började väl. Jag lyckades lokalisera trotoaren, som var väldigt smal och full med snö. Vi kryssade mellan lyktstolpar och snövallar fram till ett övergångsställe, där vi gick över utan problem. Men här kom första problemet. Någon hade trampat upp en egen liten gång, som vi naturligtvis gick in på. Det ledde helt fel, så vi vände och fortsatte utefter vägen. Sedan flöt det på rätt bra, tills vi skulle över den stora vägen och in i spelbutiken. Jag såg inte riktigt var övergångsstället var, eftersom det var snö och slask på vägen, så jahansade helt enkelt. Först forserades en halvmeter hög snövall. Där stod vi tills det blev tyst och sedan ångade vi över i full fart, för att sedan träffa på en likadan vall, varpå min kompis börjar sjunga ”Hej mitt vinterland” högt och tydligt. Vi fortsätter sedan en bit till, för att jag kom på att vi gått över alldeles för tidigt. Men till sist hittar vi dörren så vi går in och handlar det vi ska.

 

Sedan ska vi bege oss hemåt, vilket blir en resa det också. Vi börjar med att ställa oss mitt i en snöhög, i tron om att det är ett övergångsställe där. Så vi väntar tills det inte är några bilar i närheten och går över vägen, för att sedan snubbla i en snävall på andra sidan. Det förvånar mig inte om övergångssstället var precis bredvid oss, för det finns ett där, som jag hittar det är barmark. Sedan flöt det på bra, förutom att jag missade en trotoar och råkade blockera vägen för en stackars snäll bilist som stannat för att släppa över oss.

 

Det var en rolig utflykt och intressant. Allting slutade väl och Colorna står i kylen. Så det gick ju riktigt bra. Några fler utflykter är att vänta, så jag kanske rapporterar här då.

 

Ha det bra allihop! På återläsande.